Hur återgår man till arbete under sadel med hästen efter ett uppehåll?

Ibland kan det hända att vi tvingas ge vår häst ett uppehåll från arbetet under sadel under en tid. Orsakerna kan vara många – en skada hos hästen eller oss själva, dräktighet hos stoet, en längre vila efter en tuff säsong eller andra livssituationer. Oavsett orsak bör vi, om uppehållet varat några veckor eller längre, komma ihåg att låta hästen komma tillbaka till arbetet under sadel gradvis. I den här artikeln får du veta vad du ska tänka på innan ni på allvar sätter i gång, och hur du förbereder hästen på den ökande belastningen så att det inte går ut över dess hälsa.

Innan ni börjar arbeta under sadel.

Har din häst haft flera månaders uppehåll från arbetet under sadel kan du vara säker på att dess kondition har förändrats mycket. Det gäller även hästar som tillbringar större delen av tiden i hagen. Ständig rörelse i den formen är förstås mycket gynnsam och gör det definitivt lättare att komma tillbaka i arbete snabbare, men den ansträngning det innebär för hästen att bli riden med en ryttares vikt är mycket större än många timmars gående i hagen (om det inte är en stor, gräsbevuxen hage står många hästar stilla större delen av tiden de är ute).

Det är viktigt att inte förväxla hästens energi de första dagarna efter uppehållet med dess faktiska kondition. Att din häst verkar arbetsvillig, försöker öka tempot eller till och med bocka vittnar bara om att den vill bli av med den uppsamlade överskottsenergin. Det har ingenting att göra med om dess kropp är redo för ökad ansträngning.

Innan ni återupptar träningen (eller i dess inledande skede) är det ändå värt att uppmärksamma vissa saker, så att hela processen förlöper effektivt och säkert.

Veterinärbesök. Särskilt om din häst kommer tillbaka till arbetet under sadel efter en skada. Det är veterinären som efter en hälsokontroll ska ge det slutgiltiga „grönt ljus“ till att komma tillbaka under sadel, och det är med veterinären du bör diskutera arbetsplanen för de kommande månaderna (träningens typ och längd). Har vår häst haft uppehåll av något annat skäl men ett långt sådant, rekommenderas också ett kontrollbesök hos veterinären. Det är också en bra idé att kontrollera tandstatusen och eventuellt raspa tänderna eller göra något annat ingrepp, särskilt om vi har med en ung häst att göra.

Besök av hovslagaren. Oavsett om vår häst var skodd eller om vi valde att ta av skorna under uppehållet, bör vi innan arbetet under sadel kommer i gång på allvar försäkra oss om att hästens hovar är i gott skick.

Anpassning av utrustningen. Även om vi använder exakt samma sadel som före uppehållet bör vi försäkra oss om att den fortfarande passar vår häst, och eventuellt göra justeringar. Många hästar går upp i vikt efter en längre vila, och deras muskelmassa förändras också. Det kan bli nödvändigt att ändra bomvidden eller göra någon annan justering. Kom ihåg att även en liten felanpassning av sadeln kan orsaka obehag för hästen och påverka dess rörelse och arbetsvilja negativt.

Utfodring. I det inledande skedet, när ridpassen är relativt korta, behövs ingen förändring av utfodringen. Men i takt med att ansträngningen ökar måste man överväga att ge mer kraftfoder, som normalt begränsas kraftigt när hästen inte utför något arbete. Här måste man dock ta hänsyn till många saker, som hästens kondition (har den gått upp eller kanske ned i vikt under uppehållet?), hur den tillgodogör sig fodret och hur stor ansträngning ridpassen kräver av den.

Så återgår du gradvis till arbetet under sadel

Det är alltid bra att göra upp en plan för de första månaderna när vi återupptar träningen. Det betyder dock inte att vi måste hålla oss strikt till den sedan. Vi får inte glömma sunt förnuft och en noggrann iakttagelse av hästen och av hur den reagerar på den ökande belastningen. Ser vi kraftig svettning, snubblande, tung andning eller ovilja att gå framåt är det tydliga tecken på att vi bör sänka tempot. Andningssystemet behöver i regel omkring två månader för att komma tillbaka till sin tidigare kapacitet, och muskuloskeletala systemet ännu längre.

Det grundläggande är att förstå att det inte finns några genvägar här och att återuppbyggnaden av hästens kondition blir en lång process som kräver tålamod och regelbundenhet.

Longering. Det är bra att inleda arbetet med longering. Det låter inte bara hästen bli av med överskottsenergin på ett säkert sätt och gör den lugnare och mer koncentrerad under ridningen, utan hjälper den också att vänja sig vid större ansträngning – ännu utan ryttarens vikt. Longeringen bör inte vara längre än 10-15 minuter, med minst ett riktningsbyte däremellan. Kommer vår häst tillbaka under sadel efter en led- eller senskada kan det finnas kontraindikationer mot longering (för stor belastning på benen vid arbete på en liten cirkel), och vi bör diskutera det alternativet med veterinären.

De första ridturerna under sadel.

Har vi med en äldre, erfaren häst att göra som före uppehållet varit i regelbunden träning i åratal, bör det inte vara något problem att åter ta emot sadel och ryttare. Arbetar vi däremot med en ung häst är det säkrare att vänja den vid situationen gradvis. I det syftet kan vi de första dagarna lägga på sadeln vid longering eller medan den går i skrittmaskinen, om vi har tillgång till en. Därefter kan vi be någon om hjälp att hålla hästen medan vi lägger oss över ryggen, helst i boxen eller på longeringsplatsen. Reagerar hästen inte nervöst på det kan vi tryggt sitta upp.

De första veckorna. I det skedet bör vi bara arbeta i de lägre gångarterna och öka belastningen mycket gradvis. En exempelplan skulle kunna se ut så här:

  • De första två veckorna – 20-30 minuters skritt 5-6 dagar i veckan, helst på långa raka linjer.
  • De följande tre-fyra veckorna – vi lägger gradvis till trav och börjar med fem minuter med pauser (t.ex. 2 × 2,5 min). Efter den tiden bör hästen kunna trava i ungefär 20 minuter.
  • Efter cirka en månad kan vi börja lägga till lugn galopp, med start på 2-3 minuter.

Kom ihåg att de första veckorna rida på lämpligt, fast underlag, alltså gräs eller sand i ridhuset. Rörelse i djup sand eller lera belastar senorna och kan leda till överbelastning eller till och med skada.

Ta hand om inte bara din hästs fysiska utan även mentala kondition och se till att träningen (så långt det går) inte är väldigt enformig. Gör ofta övergångar eller riktningsbyten och rid också ut i terrängen om du har möjlighet och om du är säker på att du har full kontroll över din häst utanför ridbanan.

Var också mer uppmärksam än vanligt på din hästs beteende och på alla tecken som skulle kunna tyda på smärta eller obehag. Det är mycket svårt att vid första anblicken se muskelsmärta eller träningsvärk, men de kan visa sig i styva gångarter, oförmåga att slappna av i ryggen eller ovilja att gå framåt, vilket ofta felaktigt tas för lathet.