Alla dressyrprogram, från de mest grundläggande till Grand Prix-nivå, innehåller ridning på cirkel eller volt. Tvärtemot vad man kan tro kan det vara mer komplicerat att utföra övningen korrekt än du tror, och det kräver god förberedelse av både häst och ryttare. Det är ändå värt att arbeta med, för det är en mycket bra övning för hästens balans och böjning. Behärskar man den fullt ut kan man gå vidare till mer komplicerade figurer eller till exempel börja arbetet med sidvärtsrörelser. I den här artikeln ger vi dig råd om vad du särskilt bör tänka på när du börjar arbeta på cirkel med din häst, och vad som vägs in i bedömningen av övningen.
Cirkel och volt — vad är skillnaden?
Den enda skillnaden mellan cirkel och volt är diametern, och därför förväxlas de ofta. En volt är en cirkel på tio meter eller mindre (vanligen tio, åtta eller sex meter). Cirklar är betydligt större och har en diameter på upp till tjugo meter. Båda figurerna har samma form, och vi börjar och avslutar dem på samma ställe. Både cirkel och volt kan ridas i alla gångarter. Ju mindre cirkeln är, desto svårare är den att utföra korrekt, och desto mer böjning och smidighet kräver den av hästen. Därför bör vi börja arbetet med hästen på stora cirklar och gradvis minska dem när vi känner att den är redo.
Ryttarens position och användning av hjälper på cirkel.
En korrekt riden cirkel eller volt ska vara symmetrisk och varken bli mindre eller större under vägen. Kom ihåg att figuren oavsett diameter varken innehåller hörn eller raka linjer (hästen ska hela tiden vara böjd i ridriktningen). För att utföra övningen korrekt måste ryttaren inta rätt position och använda hjälperna med känsla.
Den första signalen till hästen om att böja sig och påbörja cirkeln eller volten bör vara ryttarens ändrade position i sadeln. Börjar vi med den inre tygeln kan vi lätt få hästen att „falla“ för mycket inåt och tappa balansen. Just därför bör tygeln här vara en sekundär hjälp, som vi bara använder som förstärkning när hästen ännu inte reagerar korrekt på de mer subtila hjälperna.
Ryttarens position på cirkel bör vara följande:
- Den inre skänkeln ligger kvar vid sadelgjordenoch håller impulsen och aktiviteten i hästens inre bakben och ger den signal att böja sig
- Den yttre skänkeln förs något bakom sadelgjordenoch hindrar bakdelen från att falla ut, samtidigt som den uppmuntrar hästen att hålla tempot
- Axlarna är lätt vridna i ridriktningen (de bör ligga i linje med hästens skuldror)
- Båda tyglarna hålls på samma höjd över hästens manke
- Den inre tygeln ger hästen en lätt signal att böja sig
- Den yttre tygeln balanserar den inres verkan och förhindrar för kraftig böjning och att hästen faller ut med skuldran (begränsande verkan)
- Ryttarens inre höft och inre sittben är något tyngre belastade.
Vanliga fel på cirkel är att hålla axlarna rakt fram eller till och med vrida dem åt motsatt håll mot ridriktningen. Det gör det svårare för hästen att hitta balansen och utföra figuren korrekt, eftersom ryttarens vikt då flyttas utåt.
För att få axlarna i rätt position kan du föreställa dig hur de skulle peka om du gick uppför en spiraltrappa. Kom också ihåg att den inre höften och det inre sittbenet bara ska vara något tyngre belastade än på utsidan. Det får under inga omständigheter leda till att du sitter snett eller lutar dig inåt. Rätt belastning av höften hjälper dig att hålla den inre skänkeln stabil vid sadelgjorden och förstärka hästens böjning i revbenen.
Hästens form på volt eller cirkel.
När du vet hur du använder hjälperna rätt bör du också veta vilken verkan de ska ha på hästen, och när vi kan säga att övningen är korrekt utförd.
Hästens naturliga tendens i en vändning är att luta kroppen inåt mot vändningen och samtidigt vrida huvud och hals utåt. Hästens vikt flyttas då framåt, vilket som bekant inte är önskvärt. Just därför är det vår uppgift att arbeta fram rätt böjning i rörelseriktningen och aktivitet i bakdelen.
För att förstå vad ideal böjning är kan du föreställa dig att du ser hästen uppifrån. Genom hästens kropp bör det löpa en jämn båge som börjar i nacken och fortsätter genom hals och ryggrad ända till svansroten. Bågen är stramare och böjningen kraftigare ju mindre cirkeln vi arbetar på är.
Vill du utföra övningen korrekt kan det hjälpa att sätta upp bokstäver eller koner så att du kan kontrollera figurens symmetri och form.
När är cirkeln eller volten korrekt utförd?
Det finns några få viktiga saker som vägs in vid bedömningen av en cirkel eller volt i dressyrtävlingar:
- Cirkelns eller voltens storlek — figuren ska ha exakt den diameter som programmet anger. Då vet domaren att du kan kontrollera hästen
- Figurens form — den ska vara symmetrisk, alltså en cirkel och inte en oval. Cirkeln eller volten ska tangera spåret exakt där bokstäverna anger
- Balans och impuls — det är mycket viktigt att hästen under figuren inte tappar takt och framåtbjudning (och inte heller ökar tempot)
- Böjning — hästen är hela tiden böjd i rörelseriktningen. Bakbenens spår bör täcka frambenens. Att falla in med skuldran eller ut med bakdelen drar ner betyget på övningen
- Att börja och avsluta figuren på rätt ställe — börja helst figuren två steg efter bokstaven och avsluta två steg före.
